27 juli 2015

En ministers pris

I efterskalven som följer nu på Europas nära-Grexit-upplevelse i juni och juli kommer nu analyser och uträkningar av kostnaderna.
     Reuters har räknat på de senaste nio månaderna i Grekland, och jämfört förre premiärminister Antonis Samaras dröm om att kunna leda landet ut ur räddningsaktionerna och endast låna på marknadens villkor, med utfallet nu att man behöver en 80-90 miljarder euro i nya nödlån. Vad som hänt däremellan är naturligtvis att Syriza vann valet och inledde ett halvår av hårda förhandlingar med kreditorerna. Reuters jämför också en projicerad tillväxt för 2015 och 2016, med vad som nu tycks vara fallet. Man jämför en gammal skattning på allmänna tillgångar med en ny skattning.
     Den avgrund som uppstår mellan det önskade, det projicerade, det uppskattade, det trodda, och det faktiska utfallet skyller man sedan på en specifik regering, ett visst parti, ja till och med en namngiven finansminister. Räkningen ser ut att sluta på en 63 miljarder euro, plus lite till.
     Här uppstår svåra sannings- och kunskapsproblem i form av att ingen kan bevisa eller motbevisa orsaks- och verkansföljden i detta resonemang. Kanske finns ekonomiska orsaker bakom utfallen, kanske själva konfliktsituationen inte kan skyllas enbart på den ene parten, kanske en strypning av krediter från centralbanken inte är det bästa för ett land som väntar på en folkomröstning. Kanske. Men framför allt: hopp, önsketänkande och projektioner är inte sanning.  IMF:s egen rapport från de två första årens insats i Grekland visar på detta med extrem tydlighet - nästintill varenda projektion som gjordes slog fel, ifråga om allt från tillväxt, skuldkvot, tillgångars realiserbara värde till insatsernas effekt på ekonomins storlek.
     För att slutföra denna amatörmässiga ekonomiska matematik slår Reuters till med en icke namngiven EU-funktionärs skattning att en ministers tid kan värderas till 1.000 euro i timmen, "lågt räknat", och att regeringschefers tid är värt det dubbla - 2.000 euro. Hur någon kommit fram till denna siffra beskrivs inte, men man kan lugnt utgå ifrån att det inte är ministrarnas marknadsvärde på en fri marknad.
     Det är nämligen så att förespråkarna för en fri marknad, precis som de som talar mest om medmänsklig kärlek och arbete, sällan är de som vill utöva detta i någon som helst praktik.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar