Jag är uppvuxen i det brutalt ursprungliga Sverige, i ett brukssamhälle omgivet av skog och gamla gruvhål. Och med märkligt utländska grannar...
Av fyra grannar på 70-talet var två finländare, vilket i och för sig inte betraktades som utländskt då, finnarna var så många. Mer exotiska var den enda norska familj som fanns, och min danska kompis med huset fullt av dansk ovan föda i form av surt rågbröd, sött körsbärsvin och födelsedagstårtor täckta av godis uppepå. I närmsta kvarteret fanns tre tyska familjer med sina tillhörande trädgårdstomtar, två österrikiska hushåll med hundar, dessutom några islänningar. Mormors läkare var kenyan, apotekaren estländare. Uppåt bruket till fanns jugoslaverna och italienarna, samt de österrikare som hade en zoo-affär. Religionstillhörigheten å andra sidan var homogen, på så sätt att ingen verkade ha någon. Den sociala kontrollen var i själva verket mycket stark. Varje sak man gjorde, varje ord, klädesplagg och tonfall skulle visa att man hörde till orten, att man var som folk.
Skollärarna på 70-talet hade tre uttalade fiender som de betraktade som de stora hoten mot hälsa och folkvett: cigarretter, Coca cola och ketchup; men värst av dem var ketchupen. Den rann som ett hot mot hela samhällets moraliska och förnuftiga struktur. Den skulle utplånas.
Det var tider, det.
Av fyra grannar på 70-talet var två finländare, vilket i och för sig inte betraktades som utländskt då, finnarna var så många. Mer exotiska var den enda norska familj som fanns, och min danska kompis med huset fullt av dansk ovan föda i form av surt rågbröd, sött körsbärsvin och födelsedagstårtor täckta av godis uppepå. I närmsta kvarteret fanns tre tyska familjer med sina tillhörande trädgårdstomtar, två österrikiska hushåll med hundar, dessutom några islänningar. Mormors läkare var kenyan, apotekaren estländare. Uppåt bruket till fanns jugoslaverna och italienarna, samt de österrikare som hade en zoo-affär. Religionstillhörigheten å andra sidan var homogen, på så sätt att ingen verkade ha någon. Den sociala kontrollen var i själva verket mycket stark. Varje sak man gjorde, varje ord, klädesplagg och tonfall skulle visa att man hörde till orten, att man var som folk.
Skollärarna på 70-talet hade tre uttalade fiender som de betraktade som de stora hoten mot hälsa och folkvett: cigarretter, Coca cola och ketchup; men värst av dem var ketchupen. Den rann som ett hot mot hela samhällets moraliska och förnuftiga struktur. Den skulle utplånas.
Det var tider, det.
Jag skulle vilja se en karta över samhället Hofors för att se var huset ligger och hur hela samhället är organiserat.
SvaraRadera